Politiska utspel och icke-utspel

Knappt hade Ebba Busch Thor valts till ny partiledare i KD innan mediestormen tog fart. Ebba, som av kritiker utpekats som en radikal reaktionär, valde nämligen att uttala sig i abortfrågan. Till Aftonbladet berättar hon att det bör finnas en rätt för vårdpersonal att vägra utföra aborter, en så kallad samvetsfrihet.
“Vi tycker att det viktiga här är först och främst se till att respektera kvinnans val i en situation av graviditet. Men vi tycker också det måste vara möjligt att på arbetsplatsen lösa ett skydd utav samvetsfriheten”, meddelar hon tidningen. Med andra ord vill hon införa möjlighet att arbetsvägra.

För oavsett vad vårdpersonalen har för personliga åsikter så ingår utförandet av aborter i jobbet. Skulle vårdpersonal få möjlighet att vägra utföra arbetsuppgifter med hänvisning till värderingar så öppnar det upp för alla möjliga former av diskriminering i den skattefinansierade vården. Om du är Jehovas vittne kan du vägra ge blodtransfusioner. Om du är rasist kan du neka vissa etniciteter vård. Ja ni förstår poängen. Så länge abort är lagligt och proceduren täcks av vår skattefinansierade sjukförsäkring ska vårdpersonal utföra dessa. Eller välja ett annat yrke…

Som ett första utspel är det märkligt att Ebba Busch valde att belysa abortfrågan. Hon kanske har hämtat inspiration från den amerikanska debatten, som är oerhört mer polariserad. I Sverige råder det nästan total konsensus om aborträtten. Att inskränka aborträtten, genom lag eller genom praktiska hinder, vinner inget gehör hos folket. Detta fick Jimmie Åkesson erfara när SD:s kvinnoförbund föreslog att sänka tidsgränsen från 18 till 12 veckor. Åkesson fick springa gatlopp i media och fokus flyttade från partiets kärnfrågor till att istället handla om hur kvinnofientligt och mossigt partiet var. Knappast en smart strategi för Busch Thor att efterapa.

På den andra sidan av politiska blunders kommer Stefan Löfvens frånvaro av utspel gällande den utlovade 90-dagarsgarantin för unga. I valrörelsen upprepade Löfven åtskilliga gånger hur viktigt det var att ingen ung ska gå arbetslös i mer än tre månader innan ­personen ska e­rbjudas jobb, utbildning ­eller ­praktik. Men efter valet har Löfven varit märkligt tyst. Det som skulle bli regeringens första reform spekuleras nu ske först 2018. Fast frågan är om Socialdemokraterna har tid att vänta så länge. I Yougovs senaste opinionsundersökning ligger S på 26,2 procent, rena Juholt-nivåer. Partiet behöver slagkraftiga reformer som visar på handlingskraft för att vända trenden. Om det inte är så att Löfven mycket väl vet att 90-dagarsgarantin inte kommer att lösa problemet med ungdomsarbetslöshet och därför medvetet skjuter upp reformen till valåret 2018. Då kan han svara kritikerna med det klassiska politikerutspelet: “Vi har precis sjösatt en stor reform och det är för tidigt att utvärdera de positiva effekterna av denna”
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se