Reklamskatten straffavgift för gratistidningar

Företagare som ger ut gratistidningar måste betala en särskild reklamskatt på elva procent av sina annonsinkomster. Tidningar av dagspresskaraktär som utkommer minst en gång per vecka betalar däremot bara fyra procents reklamskatt. Per-Arne Persson, ägare av gratistidningen Svedalabladet, upplever reklamskatten som en straffavgift för gratistidningsföretagare.

Reklamskatten snedvrider konkurrensen genom att Internet-, radio-, teve- och direktreklam är skattebefriad. Företagare belastas även med extrakostnader i form av revisorsarvoden. För den företagare som på grund av tidsbrist eller okunskap inte kan göra sina skattedeklarationer själv blir de extra revisorsarvodena en inte obetydlig kostnad.

Länsrätten i Falun, som handlägger överklaganden av reklamskatten, vittnar om en stor och ökande mängd ärenden. Länsrätten menar att detta beror på att lagstiftningen är kortfattad och därför otydlig. Företagare som är skattepliktiga för reklamskatt saknar kunskap om skatten därför att en förståelse av lagstiftningen kräver god kännedom om förarbetena. De utdragna skatteprocesserna kostar såväl samhället som företagen stora belopp.

Företagarombudsmannen, en privat grupp som inom ramen för stiftelsen Den Nya Välfärden verkar för ett bättre företagarklimat i Sverige, har granskat ärendet.

– Reklamskatten snedvrider konkurrensen mellan olika media, eftersom den på ett helt godtyckligt sätt differentieras mellan olika reklamproducenter. Gratistidningar diskrimineras relativt dagstidningar, och dagstidningar diskrimineras relativt direktreklam. Eftersom reklam är en viktig inkomstkälla för massmedia, och därmed för samhällsdebatten, bör staten inte genom skilda skattesatser godtyckligt diskriminera mellan olika media. Därför bör reklamskatten avskaffas, säger Företagarombudsmannen.

– Reklamskatten medför extra kostnader för företag som är reklamskattepliktiga. De skall själva eller med hjälp av revisor beroende på antalet redovisningsperioder räkna ut, redovisa och betala reklamskatten. På grund av otydlighet leder reklamskatten också till oförutsägbara skatterevisioner, skattetillägg och dyra skatteprocesser, säger Företagarombudsmannen. Reklamskatten kostar även samhället mycket att administrera vid skattemyndigheten, länsrätten och kammarrätten.

I Företagarombudsmannens bedömning deltog Tommy Adamsson, Patrik Engellau, Monica Werenfels-Röttorp, Lars I. W Jansson, Clas Nordström och Edward Waller.

 

Läs utredningen här: FO 2002-023