Dyrt att låta anställda nattparkera servicebilar

För att förhindra inbrott och underlätta för de anställdas jourtjänstgöring ville bolagen AB Lås och Slipexperten samt TD Larm i Borås AB parkera bilarna hemma hos sina anställda. Det innebar att skattemyndigheten beskattade de anställda för bilförmån. Företagets kompensation till sina anställda kostar bolaget totalt 200 000 kronor extra per år, eller 384 kronor per mil. Skattereglerna om förmånsbeskattning av bil är absurda, anser Företagarombudsmannen.

Två bolag i Borås – AB Lås och Slipexperten och TD Larm i Borås AB – förvarade stöldbegärliga verktyg och annan värdefull utrustning i företagens servicebilar. Eftersom inbrottsrisken ansågs hög i centrala Borås, ville bolagen nattparkera bilarna hemma hos de anställda. Då skulle bilarna också vara lättillgängliga vid jourutryckningar.

Skattemyndigheten ansåg att resorna till och från hemmet var privata och beskattade därför de anställda för bilförmån. Med en marginalskatt på 50 procent skulle varje anställd med servicebil betala 15 000 kronor om året i skatt på det utdömda förmånsvärdet. För att kompensera den anställde fick bolaget betala så mycket lön plus arbetsgivaravgift att den anställde kunde betala skatten på förmånsvärdet, vilket blir omkring 40 000 kronor per anställd och år. Den totala kostnaden blev 50 000 kronor per bil, vilket med fyra bilar blir 200 000 kronor per år eller drygt 60 000 kronor för fyra månader.

Företagarombudsmannen är en privat grupp som inom ramen för Stiftelsen Den Nya Välfärden verkar för ett bättre företagarklimat i Sverige.

– Fallet visar på de absurda konsekvenserna av skattelagarnas nästan paniska rädsla för att någon ska kunna dra privat nytta av en företagsbil, säger Företagarombudsmannen. Till och med när en anställd knappt har haft någon nytta av bilen, utan hemkörningarna dikterats helt av företagets intressen, som i detta fall, anses en förmån föreligga.

– Även om de anställda i detta fall kunde ha ansetts njuta någon privat nytta av att köra hem med servicebilarna, fortsätter Företagarombudsmannen, står förmånsvärdet inte i någon proportion till förmånen. Att få köra 78 mil anses vara värt 30 000 kronor om året, vilket blir 384 kronor per mil. Det hade räckt till att hyra en limousine med motorcykeleskort.

– För övrigt är det inte ovanligt att det som är en anställds plikt i tjänsten kan vara till nytta för den anställde privat. Som exempel kan nämnas språkkurser och tjänsteresor till intressanta städer. Den privata nytta som den anställde tillgodogör sig vid uppfyllandet av en sådan tjänsteplikt beskattas inte. Det är svårt att föreställa sig en lagparagraf av följande lydelse (jämför faktarutan): “Till privata resor hör tjänsteresor till Paris… De fördelar (ekonomiska eller praktiska) som arbetsgivaren kan ha av att den anställde för företagets räkning reser till Paris utgör inte skäl för att underlåta beskattning hos den anställde”. Att särbehandla resor i företagsbilar mellan arbete och bostad genom att föreskriva ovillkorlig förmånsbeskattning gör ett märkvärdigt intryck.

– Det föreligger också en allvarlig asymmetri i myndigheternas syn på arbetsresor, konstaterar Företagarombudsmannen. Om man inte bor mer än fem kilometer från arbetsplatsen får en anställd inte göra några avdrag i sin deklaration. Då tycker myndigheterna inte att den anställde behöver någon transport. I detta fall bodde de anställda högst fyra kilometer från jobbet och behövde således inte transport. Varför en transport som de inte behöver ska anses vara värd 384 kronor milen för dem är obegripligt.

– De två ovan redovisade fallen är exempel på hur en ogenomtänkt regel skapar stora kostnader för företagare runtom i landet, avslutar Företagarombudsmannen.

 

Läs utredningen här: FO 2001-017