Kommunernas roll för företagsklimatet

Den årliga företagsklimatundersökningen publicerades i dagarna. Listan toppade av Solna stad, med Sollentuna och Upplands Väsby på andra respektive tredje plats.
Anledningen till att Solna, som legat etta på listan sedan 2008, återigen tar hem guldet, är en stark tilltro till att kommunen har en aktiv roll att spela när det gäller företagarklimatet.
För även om Solnas invånare har en del naturliga fördelar (såsom närheten till Stockholms läns arbetsmarknad, oproportionerligt antal arbetsplatser inom kommungränserna och bra kommunikationer), så är kommunen knappast som Danderyd eller Lidingö när det kommer till andelen höginkomsttagare eller högutbildade.

En av faktorerna som särskiljer Solna är den så kallade “Solnamodellen” där kommunen tar ett stort ansvar för att slussa arbetslösa in på arbetsmarknaden. “Arbetstillfällen tas fram via Kompetensförvaltningens egna företagskontakter, kontakter inom Solna stads egen organisation, arbetsförmedlingen, internet och dagspress. Tillsammans med deltagaren ses också ansökningshandlingarna över. Målet är att deltagaren ska vara så kort tid som möjligt i verksamheten.”

Kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk menar att “framgångsfaktorn ligger i att företagen får prova sin rekrytering. En person har möjlighet att provjobba i tre till fem veckor innan både företag och arbetssökande bestämmer sig.” Kommunen har med andra ord tagit på sig mycket av det som man skulle tro att Arbetsförmedlingen sköter.

Carolina Brånby på Svenskt Näringsliv (som sammanställt rapporten) kommenterar så här: ” Två av tre företag har kontakt med kommunen under ett år. Främst rör det tillståndsärenden, men kontaktytorna är givetvis fler. De framgångsrika kommunerna har alltid med sig företagstänket. Deras ledord är kvalitet, hög servicenivå och konkurrensutsättning. De välkomnar utmaningsinitiativ från företag och nämnderna genomlyser förvaltningarna för att kunna ta ställning till vem som är bäst utförare. De har bra branschkunskap och kan göra upphandlingar och inköp på affärsmässiga grunder. De säkrar företagens och kommunens kompetensförsörjning. De har långsiktiga och uppdaterade översikts och detaljplaner för bostäder, handel och företagsområden.”

Ofta anklagas staten för att inte göra tillräckligt för att förbättre företagarklimatet. Den Nya Välfärden har bland annat kritiserat Näringsdepartementet för att inte minska regelkrånglet tillräckligt. Men eftersom kommunerna också har en så pass stor möjlighet att både hjälpa och stjälpa företagandet så finns det all anledning att höja blicken. Även nationella problem kan nämligen ha en lokal lösning.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se