Nästa vecka kommer regeringen att lägga sin budget. De förslag som är kända sedan tidigare har kritiserats av oppositionen. Alliansen har kallat budgeten jobbfientlig och menar att regeringen minskar incitamenten att arbeta. Detta är sant. Men kritiken kommer mest utifrån utgångspunkten att Alliansen själv slipper regera.
Under alliansens tid vid makten skedde inga större nedskärningar av den offentliga servicen. Bortre gränsen i sjukförsäkringen och några obefogade prövningar mot arbetsmarknaden orsakade förvisso irritation och ilska på vänsterkanten, men i det stora hela märkte inte gemene man av någon skillnad i varken försäkringssystemet eller i den offentliga servicen. Fem jobbskatteavdrag gav dock en välbehövlig extra månadslön i plånboken varje år. Allt var gott. Bakom kulisserna finansierades jobbskatteavdragen genom att en del av arbetsgivaravgifterna chockhöjdes. Den allmänna löneavgiften utgjorde 4,4 procent av bruttolönen när Alliansen tog makten. När de lämnade utgjorde den 9,88 procent. Det utgör en skillnad på över 90 miljarder per år. Men för gemene löntagare märktes inte höjningen alls.
Under denna mandatperiod har regeringen inte samma möjligheter att verka bakom kulisserna. En höjning av arbetsgivaravgifterna skulle skada efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt skenar kostnaderna för sjukskrivningar. Alliansregeringen kunde sälja av statliga bolag för att finansiera reformer. I dagsläget är dock en sådan strategi utesluten. Inte heller går det att lita på utdelning från samma bolag. År 2010 blev de sammanlagda utdelningarna från de statliga bolagen 37,6 miljarder kronor. För år 2014 stannade de på 18,1 miljarder kronor. Nästan 20 miljarder mindre.
Den rödgröna regeringens hopp står således till att en god BNP-tillväxt kan generera mer skatteintäkter.
Konjunkturinstitutet är positiva och räknar med en BNP-tillväxt på 3 procent detta år och nästa. Tillväxten sker främst med hjälp av ökad export. Med tanke på hur skakiga börserna har varit den senaste tiden och orosmoln över Kina är en sådan tillväxt ytterst osäker.
Men även om vi skulle behålla en bra och stadig tillväxt så räknar Konjunkturinstitutet med att regeringen behöver höja skatterna med 100 miljarder kronor under 2016-2019! ”Budgetutrymmet är obefintligt” skriver institutet. Med andra ord behöver regeringen höja skatterna för att bibehålla nuvarande välfärdsnivå eller så börjar vi låna pengar.
Under innevarande mandatperiod kommer skatterna att höjas kraftigt, antagligen i kombination med högre avgifter för samhällsservice (som sophämtning, vägtullar, vatten+avlopp etc.) Det är i dagsläget inte en höger-vänster-fråga. Alliansen har inte föreslagit någon minskning i det offentliga åtagandet. Hade alliansen suttit i regering så hade de därför antagligen också behövt höja skatterna, särskilt med tanke på att det offentliga försörjningsåtagandet växer med mer än 5000 människor i veckan. Alliansen hade kanske prioriterat annorlunda och bevarat ROT och RUT och höjt skatten på andra sätt. Men allt måste finansieras krona-för-krona i slutändan. Det kanske just är denna ekonomiska realitet som är skälet till att de valde att gå med på Decemberöverenskommelsen?
________________________________________
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se