var ordförande i Konkurrenskommissionen såväl som aktiv medarbetare i Stiftelsen Den Nya Välfärden. Tidigare var han bland annat generaldirektör i Riksrevisionsverket, statssekreterare och domare. Här publicerades regelbundet hans krönikor om svensk politik.6 augusti 2007
Kan vi lita på forskarnas oberoende och objektivitet?
Man vill gärna tro, att de slutsatser som forskare och vetenskapsmän drar av sina forskningsprojekt är oberoende och sakligt grundade i de dokumenterade rön de gjort i projekten. Men kan vi alltid utgå från att det inte är andra intressen än vetenskapliga som har påverkat slutsatserna?
För några veckor sedan fick jag i min hand en skrift författad av medicine och filosofie doktor Uffe Ravnskov i Lund. Boken, som är skriven på engelska, heter ”The cholesterol Myths”, kolesterolmyterna. Den vill avslöja det bedrägliga i påståendet att mättat fett och kolesterol orsakar hjärtsjukdomar. Ravnskov tar upp nio myter om kolesterolet med utgångspunkt i den så kallade diet-hjärt-idén. En efter en bemöter han de olika myterna – att föda med hög halt av mättat fett eller med hög kolesterolhalt orsakar hjärtsjukdom, att föda med hög halt av mättat fett höjer kolesterolhalten i blodet, att kolesterol blockerar artärer, att djurförsök bevisar diet-hjärt-idén, att sänkning av kolesterolhalten förlänger livet och att obegränsade mängder fleromättade oljor är bra för oss. Han bestrider också att kolesterolkampanjen grundas på god forskning och att alla vetenskapsmän stöder diet-hjärt-idén.
Som underlag för sin kritik har Ravnskov på varje punkt gjort en gedigen genomgång av den forskning som ligger till grund för varje myt. Han påvisar att resultaten av forskningen inte tillåter de slutsatser som en majoritet av deltagarna i projekten har dragit. Själv formulerar Ravnskov ingen övergripande slutsats av sin kritik utan hänvisar var och en att ta del av kritiken och dra sina egna slutsatser.
Jag tillstår att jag saknar kompetens att i sak bedöma hela kolesterolfrågan. Men trots det kan man ställa vissa allmängiltiga frågor om forskningens oberoende efter att ha läst Ravnskovs skrift.
I vad mån vågar forskare ifrågasätta sanningar som en gång har etablerats bland forskare och hos myndigheter? I vad mån påverkas forskarna av andra intressen än att finna de verkliga sanningarna, till exempel av livsmedels- och läkemedelsindustrin, kraftindustrin eller andra ekonomiska intressen eller av politiker? För vad blundar man för att inte äventyra sin akademiska karriär?. Hur utbredd är auktoritetstron inom forskarvärlden?
Sådana frågor leder självklart över till andra forskningsområden än den Ravnskov har granskat. Mest aktuell i dag är naturligtvis klimatfrågan. Vi vet, att alla forskare inte är ense om att den klimatförändring som vi tycker oss se huvudsakligen beror på mänskliga aktiviteter. Men att hävda något annat gentemot forskarpaneler inom både FN och EU leder nog snarare till utfrysning än till en professur. Och visst finns det ekonomiska intressen i att understödja uppfattningen att vi med olika medel kan hindra klimatförändringar, till exempel vattenkrafts- och kärnkraftsintressen.
När det gäller kärnkraften är utgångspunkten en annan, nämligen den folkomröstning som genomfördes för mer än 25 år sedan och som bland annat ledde fram till ett förbud att forska för att lösa de problem som utan tvivel är förbundna med drift av kärnkraftsverk. Bakom förbudet, som numera är upphävt, torde ligga de uppfattningar som fördes fram av etablerade forskare på 1970- och 1980-talen. Vilken forskare med normal självbevarelsedrift vågar i dag begära medel för att starta ett forskningsprojekt med sikte på att försöka finna lösningar på problemet med bland annat det utbrända bränslet. Etablerade forskare hävdar ju alltjämt att det inte finns några lösningar, en uppfattning som applåderas av de organisationer som får sina inkomster från medlemmar som delar organisationernas motstånd mot användning av kärnkraft över huvud taget.
Det är alltså ett allvarligt problem med stor räckvidd som Ravnskovs skrift sätter strålkastarljuset på. Ytterst gäller det frågan om forskningens frihet och oberoende av politiker och kommersiella intressen. Den frågan är värd en fördjupad debatt. Debatten kan lämpligen ta sin utgångspunkt i läsning av Ravnskovs skrift. En kortfattad version av skriften finns på hans hemsida www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm.