Den allmänna löneavgiften infördes 1995 för att finansiera inträdet i EU. Då låg den på 1,5 procent. Sedan dess har den höjts i omgångar, senast vid årsskiftet då den höjdes till 11,62 procent.

Allmänna löneavgiften är nu den överlägset största delkomponenten i arbetsgivaravgifterna, större än avgifterna för föräldraförsäkring, arbetsmarknad, efterlevandepension, arbetsskada och sjukförsäkring – tillsammans. Löneavgiften är en dold skatt som saknar kopplingar till försäkringssystemet. Den bör därför avskaffas.

Arbetsgivaravgifternas sammansättning

I figuren nedan redovisas delkomponenterna i arbetsgivaravgifterna.

Arbetsgivaravgifterna syftar till att finansiera försäkringsmässiga förmåner. De senaste tio åren har avgifterna enligt lag uppgått till 31,42 procent av bruttolönen. De fördelar sig enligt följande, från minst till störst:

Varför är den allmänna löneavgiften skadlig?

Genom åren har den allmänna löneavgiften fungerat som en regulator för att bibehålla arbetsgivaravgifterna på en hög nivå. När de försäkringsmässiga avgifterna minskat, till exempel till följd av färre arbetslösa eller färre sjukskrivna, så har den allmänna löneavgiften höjts.

Företagare och arbetstagare har avstått löneutrymme för att finansiera trygghetssystemet i tron om att höga arbetsgivaravgifter också garanterar en generös välfärd i dåliga tider. Men i verkligheten har skatteandelen av arbetsgivaravgifterna ökat markant de senaste tjugo åren. År 2010 låg den allmänna löneavgiften på 6,03 procent, strax över sjukförsäkringsavgiften som då låg på 5,95 procent. Idag har sjukförsäkringsavgiften gått ned till 3,55 procent medan den allmänna löneavgiften närmast fördubblats.

Allmänna löneavgiften är en smygbeskattning!

Arbetsgivaravgifterna har med åren blivit allt mindre försäkringsmässiga och alltmer en bekväm form för politiker att beskatta arbete. Det hade nämligen varit svårt för politikerna att på andra sätt höja skatten på arbete med tio procent, även om detta skett under drygt tjugo års tid. Men eftersom folk i allmänhet har dålig kunskap om arbetsgivaravgifterna har skattehöjningarna kunnat ske i det fördolda, utan protester och med bred konsensus bland riksdagspartierna, som använt intäkterna för att finansiera andra saker än socialförsäkringar.

Den allmänna löneavgiften har använts av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar för att smyghöja skatten eller för att kvitta mot skattesänkningar på annat håll. Till exempel var jobbskatteavdragen välkomna skattesänkningar som applåderades av de flesta. Men väldigt få reflekterade över faktumet att reformen finansierades genom att den allmänna löneavgiften höjdes från 4,4 procent till 9,88 procent.

I år beräknas den allmänna löneavgiften dra in över 200 miljarder kronor. Pengar som kunde ha gått till högre pensioner och generösare socialförsäkringar går rakt in i statskassan istället. Att det förhåller sig så skadar förtroendet socialförsäkringssystemet. För tänk om allmänheten visste att deras arbete beskattas med över 200 miljarder kronor i det fördolda.

Därför bör den allmänna löneavgiften avskaffas:

Det finns flera anledningar till varför den allmänna löneavgiften bör avskaffas. Den undergräver legitimiteten i socialförsäkringssystemet, den stjäl löneutrymme och den minskar efterfrågan på arbetskraft. Politiker är förstås tveksamma att avskaffa smygbeskattningen. Den drar ju in stora summor till statskassan varje år. Därför har vi formulerat svar på politikernas funderingar.

Mindre arbetslöshet om allmänna löneavgiften avskaffas!
Om arbetsgivarens lönekostnad sänks som ett resultat av ett avskaffande så ökar efterfrågan på arbetskraft. Lägre lönekostnader innebär att arbetsgivare kan anställa fler. Alla riksdagspartier är medvetna om att lönekostnaderna påverkar efterfrågan. Det är därför ”växa-stödet” infördes av Socialdemokraterna. Det är därför de borgerliga partierna pratar om inträdesjobb, där arbetsgivaravgifterna slopas i tre år. Det är därför vissa glesbygdsområden i Sverige historiskt haft lägre arbetsgivaravgifter än storstäderna. Och ju fler som arbetar, desto färre bidragstagare och desto fler skattebetalare

Högre intäkter från andra skatter
Kostnaden för allmänna löneavgiften bärs i huvudsak av löntagaren, som avstår löneutrymme för att betala arbetsgivaravgifter. Om den allmänna löneavgiften avskaffades skulle arbetsgivaren, med samma lönekostnad som idag, kunna erbjuda löntagaren en högre lön. Löntagaren skulle förstås betala inkomstskatt på löneökningen och moms på ökad konsumtion. Således skulle ett avskaffande av den allmänna löneavgiften direkt och indirekt generera skatteintäkter som kompenserar för en del av intäktsbortfallet som ett avskaffande innebär.

Är det inte bättre att stärka socialförsäkringssystemet istället för att slopa den allmänna löneavgiften?
Vad skattesänkningar ska användas till är värt att diskutera. Man kan med goda argument föredra en stärkning av socialförsäkringssystemet istället för en skattesänkning på 11,62 procent. Till exempel skulle man kunna dubbla insättningarna i ålderspensionssystemet om man tog bort den allmänna löneavgiften. Detta utan att den totala kostnadsbördan ökar. Vi föredrar förstås att pengarna öronmärks till att stärka pensionerna istället för att gå rakt in i statskassan.

Vad händer om politikerna absolut inte vill gå med på uppropets krav?
Vi förstår att det är svårt att ändra sig. För politikerna har den allmänna löneavgiften har ju varit ett bekvämt sätt att smygbeskatta befolkningen, som varken ifrågasatt eller efterfrågat en förändring. Om politikerna absolut inte vill sträcka sig till ett totalt avskaffande så föreslår vi följande alternativ:

1. Gör den allmänna löneavgiften synlig genom att lägga den på inkomstskatten istället för att baka in den i arbetsgivaravgifterna. Då skulle det bli tydligt för alla exakt hur mycket de betalar i skatt.

2. Låt åtminstone små företag slippa den allmänna löneavgiften.

Nu är det dags att förbättra det svenska företagarklimatet!
Smygbeskattningen måste upphöra!