Förstasida: www.dnv.se


      


Frågor och svar


Vad är Konkurrenskommissionen?


Konkurrenskommissionen är en oberoende expertgrupp som startades av Stiftelsen Den Nya Välfärden 1994. Expertgruppen består av erfarna jurister med olika bakgrund. Den utreder och bedömer anmälningar om att skattepengar använts på sådant sätt att konkurrensen snedvrids. Det kan till exempel gälla myndigheter som genomför upphandlingar i strid mot lag, eller kommuner som ägnar sig åt näringsverksamhet på en privat marknad.

Är Konkurrenskommissionen en myndighet?

Nej, Konkurrenskommissionen är ingen myndighet utan en oberoende expertgrupp. Det är fortfarande ganska ovanligt i Sverige med oberoende expertgrupper och kommissioner av olika slag. I ett internationellt perspektiv är det däremot inte alls ovanligt.

Vad är en offentlig upphandling?

Enligt lagen om offentlig upphandling definieras upphandling som köp av varor eller tjänster. När en upphandlande enhet, till exempel en kommun eller ett statligt verk, genomför köp av något slag, då är det enligt lagen en offentlig upphandling. Varje år görs offentliga upphandlingar för cirka 500 miljarder kronor. Det handlar om allt från broar och husbyggen till gem och papperskorgar. Om en sjuksköterska på ett kommunalt vårdhem går ner till den närbelägna Konsumbutiken och köper en liter mjölk är det en offentlig upphandling. Värdet är dock så lågt att lagen inte ställer några formella krav på hur köpet ska gå till. Köpet av mjölk utgör vad lagen kallar för en direktupphandling.

Finns det beloppsgränser för när direktupphandling är tillåtet?

Lagen anger inga exakta beloppsgränser, den anger att det skall vara ett lågt belopp (6 kap. 2 § LOU) för att direktupphandling ska vara tillåtet. Enligt rekommendationer från Nämnden för offentlig upphandling bör direktupphandling tillåtas vid köp av tjänster till ett pris understigande två prisbasbelopp (85 600 kronor år 2011) och köp av varor till ett pris understigande tre prisbasbelopp (128 400 kronor år 2011). Detta är riktlinjer och i det enskilda fallet kan det finnas faktorer som motiverar att direktupphandling är tillåtet även över de rekommenderade gränserna.

Regeringsrättens praxis om kommunala köp från egna bolag

Återvinningsindustrierna och Stiftelsen Den Nya Välfärden har uppmärksammat att det trots Regeringsrättens dom i det s.k. SYSAV-målet, jämte domstolens anslutande praxis i bl.a. det s.k. Ryanair-målet, fortfarande förekommer en del missuppfattningar beträffande omfattningen av upphandlingsskyldigheten enligt gällande regler om offentlig upphandling. Vi har därför sammanställt några frågor och svar som beskriver rättsläget i lite olika sammanhang.

Frågor & Svar

Vilka fördelar finns det med offentlig upphandling i konkurrens?

Det är klokt att vara sparsam, för att inte säga snål, med skattepengar. Gustav Möller socialdemokratisk socialminister på 1940-talet, sa att: ”varje felanvänd skattekrona är en stöld av folket”. Upphandling i konkurrens ger i regel 10-30 procent lägre pris.

Ett exempel: Nacka och Värmdö kommun tecknade i mars 2003 avtal om sopförbränning med AB Fortum Värme, utan upphandling i konkurrens enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). En annan leverantör, SITA, vände sig till domstol för att få klarlagt om kommunen brutit mot LOU när avtalet tecknades. Länsrätten konstaterade att avtalet tillkommit i strid mot lag och dömde att förfarandet skulle göras om. Kammarrätten fastställde länsrättens dom.

Nacka och Värmdö kommun genomförde därefter en offentlig upphandling i konkurrens enligt LOU. AB Fortum Värme vann upphandlingen och fick, ännu en gång, teckna kontrakt. I avtal nummer två sjönk dock priset från 450 kronor till 400 kronor per ton ”inlevererat ’Hushållsavfall’”. Det innebär en årlig besparing för fastighetsägarna i Nacka på 800 000-900 000 kronor och för fastighetsägarna i Värmdö med 450 000-550 000 kronor. Den totala besparingen för hela avtalsperioderna landar åtminstone på 17 000 000-19 500 000 kronor. Genom upphandling i konkurrens blev priset i detta fall 11 procent lägre.

Varför får kommuner inte ägna sig åt näringsverksamhet?

Orsaken till att kommuner inte får ägna sig åt näringsverksamhet på öppna marknader, eller ägna sig åt verksamhet utanför den egna kommungränsen, är att det snedvrider konkurrensen på marknaden. I ett längre perspektiv är det till skada för kunden. Därför stadgar kommunallagen att kommuner inte får ägna sig åt spekulativ näringsverksamhet i vinstsyfte. Den offentliga makten ska enligt regeringsformen utövas under lag och inte utanför lag. Givetvis ska kommuner följa gällande rätt.

Detta gäller även för kommunala bolag som ofta har ett monopolliknande företräde att utföra kommunala tjänster av olika slag. Överskottet därifrån kan användas till att subventionera priset på tjänster på den öppna marknaden. Det innebär att skattepengar indirekt används för att subventionera andra personers eller organisationers konsumtion.

En kommun är en sammanslutning som har beskattningsrätt för att utföra grundläggande service åt medlemmarna i en kommun. Att gå utöver det uppdraget är inte en kommuns uppgift. Det ska andra aktörer ta ansvar för, antingen andra myndigheter, andra organisationer eller enskilda personer.


  

Konkurrenskommissionen
Startsida
Kommissionen, fakta
Kommissionen, ledamöter
Så anmäler du ett ärende
Så handläggs ett ärende
Utredningar och pressmeddelanden
Verksamhetsberättelser
Remissvar
Frågor & svar


STIFTELSEN DEN NYA VÄLFÄRDEN | Till förstasidan: www.dnv.se