|
Vad är Konkurrenskommissionen?
Konkurrenskommissionen är en oberoende expertgrupp som startades av
Stiftelsen Den Nya Välfärden 1994. Expertgruppen består av erfarna jurister
med olika bakgrund. Den utreder och bedömer anmälningar om att skattepengar
använts på sådant sätt att konkurrensen snedvrids. Det kan till exempel gälla
myndigheter som genomför upphandlingar i strid mot lag, eller kommuner som ägnar
sig åt näringsverksamhet på en privat marknad.
Är Konkurrenskommissionen en myndighet?
Nej, Konkurrenskommissionen är ingen myndighet utan en oberoende
expertgrupp. Det är fortfarande ganska ovanligt i Sverige med oberoende
expertgrupper och kommissioner av olika slag. I ett internationellt perspektiv
är det däremot inte alls ovanligt.
Vad är en offentlig
upphandling?
Enligt lagen om offentlig upphandling definieras upphandling som köp av
varor eller tjänster. När en upphandlande enhet, till exempel en kommun eller
ett statligt verk, genomför köp av något slag, då är det enligt lagen en
offentlig upphandling. Varje år görs offentliga upphandlingar för cirka 500
miljarder kronor. Det handlar om allt från broar och husbyggen till gem och
papperskorgar. Om en sjuksköterska på ett kommunalt vårdhem går ner till den
närbelägna Konsumbutiken och köper en liter mjölk är det en offentlig
upphandling. Värdet är dock så lågt att lagen inte ställer några formella
krav på hur köpet ska gå till. Köpet av mjölk utgör vad lagen kallar för
en direktupphandling.
Finns det beloppsgränser
för när direktupphandling är tillåtet?
Lagen anger inga exakta beloppsgränser, den anger att det skall vara ett
lågt belopp (6 kap. 2 § LOU) för att direktupphandling ska vara tillåtet.
Enligt rekommendationer från Nämnden för offentlig upphandling bör
direktupphandling tillåtas vid köp av tjänster till ett pris understigande två
prisbasbelopp (85 600 kronor år 2011) och köp av varor till ett pris
understigande tre prisbasbelopp (128 400 kronor år 2011). Detta är riktlinjer
och i det enskilda fallet kan det finnas faktorer som motiverar att
direktupphandling är tillåtet även över de rekommenderade gränserna. Regeringsrättens praxis om
kommunala köp från egna bolag
Återvinningsindustrierna och Stiftelsen Den Nya Välfärden har uppmärksammat att det
trots Regeringsrättens dom i det s.k. SYSAV-målet, jämte domstolens anslutande
praxis i bl.a. det s.k. Ryanair-målet, fortfarande förekommer en del missuppfattningar
beträffande omfattningen av upphandlingsskyldigheten enligt gällande regler om
offentlig upphandling. Vi har därför sammanställt några frågor och svar som
beskriver rättsläget i lite olika sammanhang.
Frågor & Svar
Vilka fördelar finns
det med offentlig upphandling i konkurrens?
Det är klokt att vara sparsam, för att inte säga snål, med
skattepengar. Gustav Möller socialdemokratisk
socialminister på 1940-talet, sa att: ”varje felanvänd skattekrona är en stöld
av folket”. Upphandling i konkurrens ger i regel 10-30 procent lägre
pris.
Ett exempel: Nacka och Värmdö kommun tecknade i mars 2003
avtal om sopförbränning med AB Fortum Värme, utan upphandling i konkurrens
enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). En annan leverantör, SITA, vände
sig till domstol för att få klarlagt om kommunen brutit mot LOU när avtalet
tecknades. Länsrätten konstaterade att avtalet tillkommit i strid mot lag och
dömde att förfarandet skulle göras om. Kammarrätten fastställde länsrättens
dom.
Nacka och Värmdö kommun genomförde därefter en
offentlig upphandling i konkurrens enligt LOU. AB Fortum Värme vann
upphandlingen och fick, ännu en gång, teckna kontrakt. I avtal nummer två sjönk
dock priset från 450 kronor till 400 kronor per ton ”inlevererat ’Hushållsavfall’”.
Det innebär en årlig besparing för fastighetsägarna i Nacka på 800 000-900 000
kronor och för fastighetsägarna i Värmdö med 450 000-550 000
kronor. Den totala besparingen för hela avtalsperioderna landar åtminstone på
17 000 000-19 500 000 kronor. Genom upphandling i konkurrens blev
priset i detta fall 11 procent lägre.
Varför får kommuner
inte
ägna sig åt näringsverksamhet?
Orsaken till att kommuner inte får ägna sig åt näringsverksamhet på öppna
marknader, eller ägna sig åt verksamhet utanför den egna kommungränsen, är
att det snedvrider konkurrensen på marknaden. I ett längre perspektiv är det
till skada för kunden. Därför stadgar kommunallagen att kommuner inte får ägna
sig åt spekulativ näringsverksamhet i vinstsyfte. Den offentliga makten ska
enligt regeringsformen utövas under lag och inte utanför lag.
Givetvis ska kommuner följa gällande rätt.
Detta gäller även för kommunala bolag som ofta har ett
monopolliknande företräde att utföra kommunala tjänster av olika slag. Överskottet
därifrån kan användas till att subventionera priset på tjänster på den öppna
marknaden. Det innebär att skattepengar indirekt används för att
subventionera andra personers eller organisationers konsumtion.
En kommun är en sammanslutning som har beskattningsrätt för
att utföra grundläggande service åt medlemmarna i en kommun. Att gå utöver
det uppdraget är inte en kommuns uppgift. Det ska andra aktörer ta ansvar för,
antingen andra myndigheter, andra organisationer eller enskilda personer.
|