1. Känslig information i orätta händer

Digital information har en inneboende tendens att sprida sig. Personalen som sköter systemen kan vara nyfiken eller girig, hackare kan bryta sig in i systemen och buggar kan göra att databasernas skydd inte fungerar. Allt detta händer hela tiden.

Därför finns en påtaglig risk att insamlad information kommer i orätta händer - information som kan avslöja känsliga förhållanden som exempelvis en människas umgängeskrets, intressen, politiska åsikter, hälsa, vanor, kärleksrelationer, resor, inköp etc. Detta kan förorsaka individen stor skada, såsom förstört rykte, förlorat arbete, förstört äktenskap. Informationen kan också tänkas användas för utpressningsförsök.

Ibland kan riskerna förknippade med att information hamnar i orätta händer bli mycket påtagliga för individen. En man i Oslo förföljde och hotade sin före detta fru, som var rädd för honom och höll sig gömd. Mannen ringde då biltullsföretaget och angav hennes bilnummer, varpå han fick en lista på exakt när och var hon passerade med sin bil. De elektroniska fotspåren röjde henne alltså.

2. Oskyldigt misstänkt

Elektroniska fotspår kan lätt ge en missvisande bild, vilket kan göra att oskyldiga människor blir felaktigt misstänkta för brott, fusk eller andra oegentligheter. I USA satt en man vars hus brann anhållen i fem månader misstänkt för mordbrand, eftersom polisen begärde utdrag ur hans inköpsdata från stormarknaden och upptäckte att han köpt  braständare av precis den sort som hade initierat branden. Mannen släpptes när en annan person anmälde sig till polisen och erkände dådet. 

Att långtgående polisbefogenheter kan få allvarliga konsekvenser för oskyldiga medborgare illustrerades med all önskvärd tydlighet då brittisk polis i juli 2005 sköt ihjäl en brasiliansk elektriker i Londons tunnelbana i tron att han var terrorist. Dels hade han varit i en byggnad som ansågs ha koppling till personer misstänkta för de misslyckade attentaten den 21 juli, dels sades han bära en tjock jacka (en uppgift som dock senare ifrågasatts), dels sprang han mot ett avgående tåg. Dessa indicier tillsammans resulterade i sju kulor i huvudet och en i axeln (ytterligare fyra kulor missade).

Svensk säkerhetstjänst har ett dåligt ”track record” på det här området. Under flera decennier ägnade sig Säpo åt (olaglig) åsiktsregistrering av svenskar på mycket lösa grunder. Det kunde räcka med att vara prenumerant på en viss tidning. De registrerade personerna fick - utan att veta varför - avslag när de sökte så kallade säkerhetsklassade tjänster inom försvar, radio/TV, viss industri med mera. År 1990 var drygt 400.00 tjänster i Sverige säkerhetsklassade. Den statliga Registernämndens första rapport anger att "minst 1001 personer" på grund av åsiktsregistrering på olagliga grunder fått sin karriär förstörd, försenad eller drabbats av arbetslöshet. Förmodligen är den verkliga siffran betydligt större.

3. Känsla av obehag

Den subjektiva känslan av att det är obehagligt att vara iakttagen ska inte förringas. Att få vara utan insyn i sin privata sfär är en mänsklig rättighet, som individen inte ska behöva motivera. Betänk Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 8, punkt 1), där det stadgas: ”Alla har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”. Den som begär att människor ska motivera sin vilja att behålla personlig information för sig själv visar prov på en auktoritär människosyn.

4. Meddelarskyddet för journalisters källor hotas

För att missförhållanden i samhället ska kunna avslöjas är det oerhört viktigt att vem som helst vågar tipsa journalister utan risk att kontakten avslöjas. Därför är det så kallade meddelarskyddet inskrivet i svensk lag. Lagring av elektroniska fotspår från elektronisk kommunikation riskerar att urholka meddelarskyddet, vilket ytterst medför en fara för demokratin. Det har exempelvis avslöjats att i USA kan vem som helst köpa information om vilka nummer som har ringts från en valfri telefon.

5. Anpasslighet urholkar demokratin och sänker livskvaliteten

Om människor vänjer sig vid att deras elektroniska fotspår i vardagen samlas in, lagras och används för kontroller kan vi förvänta oss ett anpassat beteende. För att undvika eventuella problem längre fram kommer människor att dra sig för att köpa vissa böcker, besöka vissa webbplatser, maila vissa personer, resa till vissa länder och så vidare. Detta inskränker friheten, krymper referensramarna och förhindrar informationsinsamling, och utgör därför ytterst ett hot mot demokratin. Dessutom minskar det väsentligt människors livskvalitet.

6. Ändamålsglidning

Erfarenheten visar att när information väl samlats in, eller när ett tekniskt kontrollsystem väl har byggts upp, är sannolikheten mycket stor att informationen (respektive systemet) snart börjar användas även för andra syften än det ursprungligen tänkta. Detta brukar kallas ändamålsglidning. 

- I England började exempelvis biltullarna runt London snabbt att användas som övervakningsverktyg av polisen (bilnummer läses av automatiskt och matchas mot en databas).

- I Sverige kan vi exempelvis studera den ändamålsglidning som ägt rum med det så kallade PKU-registret innehållande blodprover från nyfödda. Enligt ursprungliga löften skulle det enbart användas för medicinsk forskning, men nu har det börjat används i brottsutredningar mot den som lämnat provet. 

- Ett annat exempel är de loggfiler från ringande, mailande och surfande, som teleoperatörer och internetleverantörer behöver för att rätt kunna fakturera sina kunder. Dessa filer har nu blivit centrala verktyg för polisen i diverse brottsutredningar.

Digital information som en gång sparats har en tendens att häfta fast och aldrig bli raderad. Hur kan elektroniska fotspår och annan detaljerad information om människors liv komma att användas i framtiden? Det är faktiskt inte självklart att Sverige alltid kommer att vara demokratiskt. Om dataregister hade funnits på 1930-talet hade Adolf Hitler och nazisterna mycket lättare kunnat hitta (och eliminera) sina motståndare, både i Tyskland och i de ockuperade länderna.

7. Maktbalansen mellan individ och stat förskjuts

Information är makt. Information om människors position, resor, vänner, inköp och annat som elektroniska fotspår kan ge förskjuter makt från människorna till den part som har tillgång till informationen. Därför förskjuter digital övervakning den känsliga maktbalansen mellan stat och individer till statens fördel. Det innebär i praktiken att den politiska nomenklaturan stärker sin egen makt på medborgarnas bekostnad.

Vill du veta mer?
Kontakta Pär Ström, integritetsombudsman vid tankesmedjan Den Nya Välfärden. 
Telefon 08-545 03 814
E-post: par.strom@dnv.se