Hög tid för en jämnare kulturmoms

Det är skillnad på kultur och kultur, i alla fall när det kommer till momsen. Beroende på kulturform varierar momsen mellan 6 och 25 procent. Detta är inte rimligt. Politiken ska inte avgöra vad som är bra kultur genom skattesystemet, utan skapa bra villkor för alla kulturutövare och producenter. Det börjar bli hög tid för regeringen att prioritera en jämnare och lägre kulturmoms.

Medan standardmomsen i Sverige ligger på 25 procent ligger momsen för några utvalda former av kultur på 6 procent. Försäljning av tryckta böcker och ljudböcker på CD har en momssats på 6 procent. Försäljningen av e-böcker och ljudböcker via fil och för nedladdning har däremot en momssats på 25 procent. Det som Skatteverket klassar som mer avancerade teckningar har 6 procent, medan skisser har 25 procent. Momsen för dansevenemang ligger på 25 procent medan momsen för rena musikevenemang ligger på 6 procent. Gränserna mellan dessa är inte bara godtyckliga vad gäller hur det ska bedömas, utan även svåra att motivera utifrån skattesynpunkt.

Under Alliansregeringens tid motionerade ett flertal riksdagsledamöter om frågan. Inget har dock ännu hänt på området i Sverige. Den 16 juni behandlades frågan om EU:s momssatser relaterade till e-böcker av Europeiska rådet. Detta utan att man kunde nå fram till en kompromiss om hur EU:s framtida momsdirektiv skulle se ut. Sverige har därför ingen anledning att stanna, utan kan själva harmonisera kulturmomsen på de områden där så är möjligt.

Den nuvarande regeringen har med kulturminister Alice Bah Kuhnke även lovat att åtgärda detta och man borde därför ta tillfället i akt och agera. En reform skulle innebära flera positiva effekter. En lägre kulturmoms överlag skulle underlätta för både kulturutövare och kulturkonsumenter. Detta skulle göra att fler får ta del av kulturen och på ett lättare sätt. Mycket av det regelkrångel som finns kring att avgöra vilken momssats som bör tillämpas på ett visst område skulle likaså försvinna.

Den kulturella och tekniska utvecklingen gör likaså att systemet snabbt blivit föråldrat. Försäljningen av e-böcker ökar och nya möjligheter att distribuera kultur över internet skapar ett tryck på reformer. Eftersom nya kulturformer uppstår ständigt och det är på sikt inte möjligt, eller önskvärt, att Skatteverket ska anpassa sina regler efter varenda förändring på kulturområdet genom att framställa olika momssatser.

Det nuvarande systemet för kulturmoms har därför spelat ut sin roll. Regeringen borde omgående prioritera en lägre och harmoniserad kulturmoms. Detta skulle inte bara underlätta för producenter och konsumenter av kultur utan skapa ett klart enklare momssystem än dagens.

Hugo Fiévet
Informationsansvarig
Den Nya Välfärden