Europas ledare är stressade. Coronapandemin har lett till åtgärder som man tidigare förknippade med krig eller möjligtvis en zombieapokalyps. Huruvida åtgärderna är rätt eller fel går inte att recensera i skrivande stund. Men med det sagt så står det i alla fall klart att företag i Sverige kommer att påverkas av pandemin. En del företag kommer att drabbas extremt hårt. En del företag har redan tvingats varsla halva personalstyrkan.
Viruset är vad det är. Många kommer bli smittade, kanske en majoritet av befolkningen redan i denna våg. Det är kanske troligt, oavsett karantän, stängda skolor eller stängda gränser.
För en politiker så kan drakoniska skyddsåtgärder verka vara en bra idé eftersom de visar på handlingskraft. Det är bättre att ta i för mycket nu för att slippa ta en diskussion i framtiden om huruvida man agerade för slappt och därför orsakade onödiga dödsfall.
Men samtidigt kan en ledare inte bara ta hänsyn till sig själv och opinionen. En ledare måste ta ansvar för sitt folks framtid. Det finns ett liv efter coronapandemin. Våra ledare måste tänka på vilket samhälle vi ska ha efter att pandemin lagt sig. Ska vi komma ur pandemin med en ekonomi i spillror, med otaliga konkurser och massarbetslöshet? Eller ska vi komma ur pandemin med en ekonomi som är lite skadeskjuten men i huvudsak intakt? Med ett näringsliv som härdat ut en liten recession men som i det stora hela är rustad att sätta hjulen i rullning och producera på samma nivåer som innan pandemin bröt ut.
Att minska takten i smittspridningen gynnar sjukvården. Men åtgärderna som syftar till att minska smittspridningen kan samtidigt få förödande konsekvenser för alla andra sektorer i samhället. Regering och riksdag måste bestämma sig redan nu. Det finns ingen tid att spilla. Om våra politiker inte ser till att företagen får undantag, stöd och lättnader under denna pandemi riskerar vi konsekvenser som är långt värre än de Covid-19 orsakar.
Redan nu bör följande förslag genomföras:
Slopa sjuklöneansvaret
Regeringen vill att alla som uppvisar symptom som kan tyda på Covid-19 ska stanna hemma i två veckor. I dagens prekära läge ska företag inte behöva ta kostnaden för två veckors sjukskrivning. Låt Försäkringskassan ta över kostnaden från första sjukdagen.
Slopa arbetsgivaravgifter och preliminärskatt
Regeringens förslag om anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för två månader räcker inte. Oerhört många företag kommer att drabbas av försenade leveranser, sjuk personal, problem med krediter och likviditet. Anstånd antyder att företagen ska ta igen förlusterna i ett senare skede, något som är ytterst osäkert. I detta läge är det därför bäst att slopa kravet på inbetalning av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt en månad i taget.
Kompensera företag som lider förluster på grund av restriktioner och reseförbud
Många näringar har fått avbokningar eller tvingats ställa in evenemang på grund av politiska beslut de inte kan rå över. Dessa företag bör bli kompenserade för intäktsbortfallet så snart som möjligt. Regeringen bör snabbutreda hur dessa företag kan kompenseras för inkomstbortfall under kommande månader och finna ett sätt att ersätta företagen för att säkra deras överlevnad och förhindra uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Säkra krediter och lån till företag
När hela Europa stänger ner ökar oron och osäkerheten. Regeringen har redan nu lovat 500 miljarder kronor till privata banker för att företag ska kunna låna pengar billigt under krisen.
Regeringen måste dock se till att även små företag får ta del av lånen.
Historiskt har bankerna varigt ovilliga att låna ut pengar till små företag. Och när de väl gjort det har räntan varit orimligt hög.
När nu bankerna fått regeringens och riksbankens förtroende att stimulera ekonomin och bevilja lån så måste regeringen även se till att pengarna kommer småföretagen till del. Stimulansen får inte bara bli en livboj åt bankerna på alla andra företags bekostnad. Om bankerna visar sig vara ovilliga att låna ut pengar till livskraftiga bolag så får staten se till att pengarna förmedlas via kanaler som staten kan kontrollera.
Hur ska detta finansieras?
Staten kan låna till extremt låg ränta. Lån ökar statsskulden men ökar inte skattebetalarnas börda på kort sikt. Om en ökad statsskuld kan förhindra att livskraftiga företag går i konkurs så är det en bra lösning på kort sikt.
Jag har full förståelse för att politiker inte vill öka skuldbördan. Om politikerna måste prioritera bör därför små företag med upp till 30 anställda få ta del av åtgärderna i första skedet.
adam.rydstrom@dnv.se