Ny Företagardialog –
Sänk sjukförsäkringsavgiften och förkorta arbetsgivarperioden
”En sak är alla ense om”, skrev Dagens Industri på ledarplats den 26 februari 2000, ”Den kraftigt ökande sjukskrivningen är ett djupt oroväckande
problem.”
De totala kostnaderna för arbetsskada, sjukpenning och sjuklön förväntas öka från strax över 30 miljarder kronor år 1997 till en bit över 50 miljarder
kronor i år. Försäkringskassans utbetalningar för sjukpenning ökade med 30 procent mellan 1998 och 1999.
Också biträdande socialminister Ingela Thalén är bekymrad. Hon har nyligen haft överläggningar med arbetsmarknadens parter och berörda
myndigheter. Efter överläggningarna sa hon att hon såg allvarligt på utvecklingen. Men hon sa inget om vad hon tänkte göra åt problemet.
Medan hon bekymrar sig och funderar på lösningar tvingas företagare betala sjuklön under de första två veckorna av de anställdas sjukfrånvaro. Det
blir alltmer pengar när sjukfrånvaron ökar som nu.
De två veckornas arbetsgivarperiod i sjukersättningen är en ganska ny historia. Arbetsgivarperioden infördes så sent som 1992. Dessförinnan stod
staten för hela sjukpenningen, vilket är det rimliga. Staten bör ta de ekonomiska konsekvenserna av sina egna beslut i stället för att lämpa över
dem på andra, i det här fallet arbetsgivarna.
Som lök på laxen vill nu (s)-kongressen ta bort den första karensdagen. Det vore ett beslut som inte skulle kosta den generöse beslutsfattaren en
krona, utan helt och hållet betalas av oss företagare.
Jag bifogar ett brev till Ingela Thalén. Ändra det eller kopiera över det direkt på ditt eget firmapapper och posta (adress: Socialdepartementet, 103
33 Stockholm) eller faxa det (fax 08-723 11 91) till henne.
Varma hälsningar
Patrik Engellau
PS Kom ihåg att en gnista kan starta en präriebrand. Jag bifogar en tändsticksask.
Bästa Ingela Thalén,
För ett par veckor sedan diskuterade du de kraftigt ökade sjukskrivningarna med arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter och utredningar.
Efter överläggningarna sa du, enligt pressen, att du såg allvarligt på utvecklingen.
Det gör jag med, men skillnaden mellan dig och mig är att jag inte kan göra något åt den. Du och övriga politiker har inrättat de regler som nu gäller,
till exempel ersättningsnivån. ”Ersättning och frånvaro hänger ihop”, konstaterade Dagens Industri i en ledare den 26 februari 2000, ”det visade både
nedgången när ersättningsnivån sänktes och uppgången när 75 procent höjdes till 80 procent.”
Men fastän jag och övriga företagare inte skapat problemet och ej heller kan göra något åt det tvingas vi stå för en bra bit av kostnaderna genom de
två veckornas arbetsgivarperiod. Vi betalar en del av räkningen för de beslut om ersättningsnivåer och annat som riksdagen fattar.
Fram till 1992 tog staten själv konsekvenserna av sina beslut på det här området. Det var först då arbetsgivarperioden infördes.
Även på andra sätt ökar våra kostnader för sjukfrånvaron. Vid årsskiftet höjdes den sjukförsäkringsavgift som vi arbetsgivare betalar från 7,5 till 8,5
procent. Nu vill Riksförsäkringsverket höja den igen. En ökande del av de oönskade konsekvenserna av beslut som vi inte fattat betalas av oss. Det
är inte rätt.
Och ännu värre skulle det bli om (s)-kongressens beslut om slopad karensdag blev verklighet. Den reformen skulle till sista kronan betalas av oss
företagare.
Din statsrådskollega Björn Rosengren har sagt att han vill skapa ett företagsklimat i världsklass. Jag tycker du ska ge honom ett handtag. Här är två
bra förslag: Sänk sjukförsäkringsavgiften och förkorta arbetsgivarperioden. Och strunta i det där med karensdagen.
Hör gärna av dig med dina synpunkter på frågan.
Med vänlig hälsning
