Regeringen har här fått en flygande start, för nästan samma beslut fattades av den föregående regeringen, och myndigheterna har haft ett par år på sig att förbereda. Exempelvis har NUTEK analyserat vilka regelverk det är som åsamkar företagen administrativa kostnader.  I huvudsak, säger NUTEK, handlar det om skattelagarna, miljölagarna och arbetsrätten. Så här ser det ut i sammandrag:

Område                     Årlig administrativ kostnad för företagen (mdr kronor)

Arbetsrätten                  5,9 (varav 3,0 för arbetsmiljölagstiftningen)

Jordbruk, skog, fiske     0,9

Miljö                             3,6

Årsredovisningslagen      1,6

Inkomstskattelagen        2,0

Skattebetalningslagen     0,5

Mervärdesskattelagen     2,7

Summa                        17,2

25 procent av dessa kostnader, närmare bestämt 4,3 miljarder kronor, ska alltså bort enligt regeringens beslut. Tyvärr har den bundit ris åt egen rygg genom att samtidigt besluta att den största kostnadsposten – arbetsrätten – inte ska röras, men det är en annan historia.

Den som fördjupar sig i NUTEKs noggranna undersökningar upptäcker rätt snart att en av de fyra miljarderna snabbt kan elimineras. Det finns ingen anledning att vänta till hösten 2010. Med lite friskt mod kan regeringen göra slag i saken till hösten 2007. Det handlar om två saker: fåmansbolagsreglerna och krånglet med representation i företagen.

Fåmansbolagsreglerna är till för att förhindra att företagare tar ut inkomst som utdelning i stället för som lön. Metoden är att inrätta specialregler som ger aktiva kapitalägare, läs företagare, en sämre ställning än passiva kapitalägare. Den som inte bara sätter in sina pengar, utan dessutom sitt arbete, i företag ska bestås med negativ särbehandling, det är innebörden.

Bestämmelser som diskriminerar mot företagare skapar inget bra företagarklimat. Bara det är skäl nog till att ta bort dem. Men i det här sammanhanget framträder ytterligare ett skäl: de kostar företagarna runt 600 miljoner kronor om året att hantera. 296 137 företagare måste enligt NUTEK varje år vardera betala omkring 2 000 kronor för att administrera sina bojor. (NUTEK har räknat mycket försiktigt. I verkligheten kostar det nog mycket mer. NUTEK har antagit att varje företagare ägnar 320 minuter à 375 kronor i timmen åt att hantera fåmansbolagsreglerna. Men var och en som sett en K 10-blankett inser att bara den tar längre tid än så att fylla i. Och de företagare som inte lyckas, vilket är nästan alla, måste anlita experthjälp, och då räcker det minsann inte med 375 kronor i timmen.)

Nu kunde man förstås tänka sig att staten tjänade så mycket på fåmansbolagsreglerna att omsorgen om statskassan skulle ge ett begripligt, om än dåligt, skäl att ha dem kvar. Men så är det inte. För ett år sedan gjorde Riksdagens Utredningstjänst – RUT – på någon ledamots uppdrag en undersökning av vad det skulle kosta finansministern att helt och hållet ta bort fåmansbolagsreglerna. Det visar sig, tvärtemot vad man kunde förvänta sig, att den offentliga sektorn – vid det tillfället - faktiskt skulle vinna ungefär 300 miljoner kronor på att ta bort dessa företagarfientliga regler!

Vi står, sammanfattningsvis, inför ett regelsystem vars syfte är att diskriminera mot företagare och som kostar företagarna 600 miljoner kronor om året att administrera och skattebetalarna i övrigt 300 miljoner kronor i förlorade intäkter. Kan man föreställa sig ett lämpligare objekt för ett avregleringsbeslut?

Den andra naturliga kandidaten för omedelbar avreglering gäller bokförda kostnader som inte ska dras av, närmare bestämt ruta 609 i deklarationsblanketten. ”För de uppgifter som företag lämnar under denna post bedömer vi att representationshanteringen utgör den absolut största posten”, skriver NUTEK. ”Andra kostnader som redovisas under denna post är exempelvis kostnader för gåvor, pensionsförsäkring, parkeringsböter mm.”

Den krångliga hanteringen handlar om ”bedömning om vilka kostnader som är avdragsgilla eller inte, kvittohantering, beräkning av avdrag, redovisning av vilka personer som deltog vid representationen samt dess syfte och slutligen kontoföring. Information till anställda om regler kring representation och kvittohantering och andra interna rutiner har inte varit möjliga för företagen att uppskatta och har därmed inte tagits med i studien.”

Det här krånglet uppskattas till sex timmar per bolag och år, vilket ger totala administrativa kostnader på en bit över 300 miljoner kronor för Sveriges aktiebolag och handelsbolag.

Detta krångel kan elimineras, anser NUTEK, exempelvis genom att avdragstaket för representation tas bort.

Det är dags för regeringen att visa handlingskraft och övertyga Sveriges företagare om att den menar allvaret med talet om avreglering och inte bara avser att förvalta några idéer den ärvt från sin föregångare. Av de fyra miljarder i krångelkostnader som enligt beslutet ska försvinna om tre år kan en fjärdedel tas meddetsamma.

Patrik Engellau

FLER ARTIKLAR AV PATRIK ENGELLAU
Varför har företagarna så svaga röster?
Svenskarna vill ha en företagarvänligare politik
Sverige och det ekonomiska överskottet
Arbetsgivaravgiften och en flaska renat

STIFTELSEN DEN NYA VÄLFÄRDEN | Till förstasidan: www.dnv.se