Den Nya Välfärden har länge kritiserat den allmänna löneavgiften, och förespråkat att den slopas helt.
Och frågan om den dolda skatten sträcker sig långt över parti- och blockgränser. Socialdemokraternas nyhetstidning ”Aktuellt i politiken” skrev i höstas en läsvärd artikel om ämnet.
I artikeln framgår följande:
– Skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag för 138 miljarder kronor under alliansregeringen
– Skattehöjningar i form av en höjd allmän löneavgift på 141 miljarder kronor
– ”Om man sänker en socialavgift till någon av de olika försäkringarna för att försäkringen kostar mindre justerar man den allmänna löneavgiften, så att det totala uttaget är oförändrat”, påpekade Gunnar Axén (M) i en riksdagsdebatt.
Den allmänna löneavgiften är alltså en regulator för att kunna behålla arbetsgivaravgifterna på en viss, hög nivå. Det finns inget fel i att sänka skatten för löntagare. Tvärtom så är det både välkommet och nödvändigt. Men regeringen skulle vara förtjänt av lite självrannsakan eftersom det är just ”arbetslinjen” som de använt som argument för skattesänkningarna. Att bibehålla orättfärdigt höga arbetsgivaravgifter utan koppling till försäkringssystemet rimmar illa med ambitionen om att skapa förutsättningar för arbetsskapande. Därför bör regeringen komplettera skattesänkningarna för löntagare med skattesänkningar för arbetsgivarna i framtiden.
________________________________________
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se