Som förespråkare av marknadsekonomi ser jag positivt på Ubers beslut att lägga ner den omstridda tjänsten Uberpop i Sverige. Bolag som snedvrider konkurrensen och bryter mot lagen ska bort från marknaden.
Sedan 1990 är taxibranschen i Sverige avreglerad. Det råder fri etableringsrätt och fri prissättning. Men även en avreglerad bransch behöver vissa spelregler. Till exempel måste bolagen som verkar i branschen följa lagen. Detta gör inte Uber med tjänsten Uberpop.
Till skillnad från Ubers andra tjänster, såsom UberX och Uberblack, så menar bolaget att Uberpop inte är en taxitjänst utan en ”samåkningstjänst”. Men samåkning innebär att chauffören bestämmer destinationen, inte passagerarna. Uberpop är därför inget annat än svarttaxi, oavsett vad Uber själva anger. Dessutom har svenska domstolar vid 27 tillfällen slagit fast att Uberpop är just taxi och inte samåkning.
Men det slutar inte där. Taxiförbundet släppte nyligen en granskning av Uberpop. Taxiförbundet anlitade ett säkerhetsföretag att företa resor med Uberpop för att kartlägga verksamheten. Av 118 förare som granskats framkom att 29 personer dömts för brott. Hela 37 procent av de granskade förarna förekommer i kriminella sammanhang. Brotten omfattar sådana saker som grovt rattfylleri, stöld, misshandel och olaga frihetsberövande. En del förare hade även dömts för trafikbrott. Tre procent av bilarna hade körförbud.
Majoriteten av de granskade förarna betalar inte skatt eftersom 76 procent saknar bolagsengagemang eller F-skattebevis. De återstående 24 procent förare som har någon form av bolagsengagemang kan i teorin betala skatt, men eftersom Skatteverket inte har någon koll på vilka körningar de genomfört är det inte särskilt troligt.
Det finns de som tycker att Uberpop ska finnas kvar med motiveringen att kravet på taxiförarlegitimation och trafiktillstånd härstammar från en tid innan delningsekonomin fanns och att Uberpop går i bräschen för denna nya, sköna värld. Men detta är bara trams. För debatten bör inte handla om huruvida inträdesbarriärerna i taxibranschen är för höga (det är de inte), utan om Uberpop ska ha rätt att ta marknadsandelar med hjälp av lagbrott.
När Uberpop nu sätter sig på läktaren bör politikerna se över hur konkurrensen ser ut i övrigt inom taxibranschen. Politikerna kan börja med att titta på anställningsstöden. I en rapport från Arbetsförmedlingen framkommer att vissa taxibolag som nyttjar bidragen har en tredubbel större vinstmarginal än snittet i branschen. På vissa orter har mer än hälften av taxiföretagen bidrag från Arbetsförmedlingen. Dessutom saknades underlag för cirka 30 procent av de slumpvist utvalda utbetalningarna som granskats.
Detta är djupt oroväckande. Dags för politiker att agera!
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se