Svenskarna är ett av världens högst beskattade folk. De höga skatterna kväver företagsamheten och investeringsviljan. Skattetrycket hämmar tillväxten och driver företag i konkurs och utomlands.
Men samtidigt behövs skatteintäkterna för att finansiera offentliga sektorn. Vård, skola och omsorg kräver skatteintäkter för att kunna finansieras. Det vet ju alla. Fast problemet är att detta inte nödvändigtvis stämmer…
För staten behöver egentligen inte några skatteintäkter för att finansiera välfärden. Staten har nämligen möjligheten att själv trycka hur mycket pengar som helst. Idag, då majoriteten av pengarna är digitala, så skapas mångmiljardbelopp med några knapptryck.
Så om staten vill bygga en höghastighetsbana för 230 miljarder kronor så kan staten skapa pengarna ur tomma luften. Ofta går det till så att staten lånar pengarna av sin egen centralbank. Staten lånar således av sig själv och själva lånet är mer en bokföringsfråga än ett faktiskt lån.
På så sätt skiljer sig statens skuldsättning radikalt från ett hushålls. Gemene man kan ju inte betala tillbaka ett lån genom att trycka pengar. Gemene man kan inte heller låna pengar av sig själv. I ett hushåll behöver man hela tiden ha koll på inkomster och utgifter, något staten inte behöver bry sig om. Regler på mikronivå gäller inte på makronivå. Och den stora skillnaden är viktig för att förstå sig på nationalekonomi.
När pengarna som staten spenderar kommer ut i ekonomin så finns det förstås en risk för inflation. Det finns också en risk att valutans värde försämras. Dessa risker är ack så viktiga.
Skatternas funktion är således främst att hålla inflationen i schack och för att bibehålla förtroendet för valutan. Ju mer staten spenderar, desto mer behöver skatterna höjas för att hålla inflationen i schack. Helst ska staten inte spendera mer än det finns varor och tjänster att tillgå, eftersom priserna på arbetskraft, varor och tjänster då kan dra iväg ordentligt.
För att hålla växelkursen i schack så ska staten inte låna i utländsk valuta. Det är ju bättre att betala av lånen med egentryckta pengar än att försöka sig på att växla de egentryckta pengarna mot en annan valuta.
Det jag redogjort för ovan är en kort sammanfattning av tankar som återfinns i Modern Monetary Theory (MMT). Teorin sätter beskattningskravet i ett nytt ljus eftersom den menar att skatter inte behövs för att finansiera statens utgifter. Istället är mängden skatt i relation till statens utgifter främst ett policyverktyg som kan användas för att uppnå en viss inflation eller för att främja tillväxt och sysselsättning.
Så när finansministern säger att vi behöver höja skatterna för att vården behöver mer pengar så menar hon egentligen att vi behöver höja skatterna för att upprätthålla förtroendet för vår valuta.
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se